God dagens! :D

De här med att komma upp i skaplig tid går inte så värst bra känner jag. :P Visserligen vakna jag nu vid 11 men trots de så ligger jag fortf i sängen. Jösses amalia, dags att ta sig i kragen känner jag! :P

Så hur har ni alla de där ute, bra hoppas jag ?! 

Jag hade en ganska rolig men lite halv skum dröm i natt. Jag drömde något om att de var 3 killar som uppvakta mig och såklart var Marcus en av dom. ;) (inget svårt val precis) dom skulle försöka få mig intresserad på alla sätt dom bara kunde. Den ena var värre än den andra om man säger så. Inte en aning vem som vann den här skumma "tävlingen". Men till själva poängen av drömmen, mitt i drömmen så ringer en tjejkompis som jag för övrigt inte pratat med på evigheter och berättar hur glad hon är för min skull och att hon aldrig sett/hört mig så här lycklig. De läskigaste med de hela är att just de samtalet känns så fruktansvärt verkligt, som om vi faktist pratat i tele i natt. Jag saknar dig min fina vän, de är en sak som är säker! 

Jag har ju lovat att berätta lite smått om hur jag och Marcus träffades osv. Bla för att VISSA tror att dom vet mer än dom faktist vet osv. :) För att göra en lång berättelse kort så here we go!

I Juni kom de fram efter väldigt mkt misstankar osv att mitt numera EX var otrogen mot mig med en jobbkompis till sig. De där hade pågått nästan i drygt 1 månad. De sjukaste i de hela när de kom fram var att jag inte vart spec ledsen utan mer förbannad så jag höll på att koka över. Stop och belägg lite!! Borde man inte bli ledsen ? Jo klart man borde men efter allt jag gick igenom med honom och i de där förhållandet så valde jag uppenbarligen att inte använda hjärnan och hjärtat ordentligt, jag blev som paralyserad efter allt. Orkade liksom inte bry mig om något!

Men iaf, jag flyttade in i min lägenhet nu 1 September, helt underbart att få ha mitt alldeles egna hem! :D

Fyllde 25 (10 Okt) bara ett par dagar efter min födelsedag förändrades ALLT och jag menar de verkligen. Satt och kikade runt på en sida när Marcus skrev till mig efter att jag gillat en bild på honom, hur kunde man inte gilla de liksom ?! ;D

Jag vågade ju själv inte skriva så jag var ju tvungen att hoppas på att något skulle få honom och skriva till mig.

Efter bra många timmar bytte vi nr och börja smsa, allt klickade och forts rulla på i en sagolik riktning sådär så man inte tror att de som händer är sant elr att karln inte existerar. :P

Allt rullade på så vi bestämde oss för en dejt på Fredagen, vi fick kontakt på Tisdagen. 

Men när Torsdag kväll kom så kunde vi inte hålla oss längre från att ses. Vi bröt första ögonblicket med en kram, tro mig efter de var jag fast. Den kramen sa mkt!

Vi tog en promenad en jävligt lång sådan med, pratade och skrattade. Gick hem till mig för lite kaffe och massa mer skratt och prat innan vi skildes åt.

Efter den kvällen så har vi inte spenderat många timmar utan varandra. De finns ingen vits att spendera mkt tid ifrån någon som förgyller ens vardag, någon som får en att må nå så fruktansvärt bra!

Jag har ALDRIG någonsin känt så här för någon, aldrig! Jag är så galet förälskad i denna karl och vill absolut inte se min framtid utan honom! 

Så slutsatsen för alla er som tyckt detta gått snabbt att skaffa ny pojkvän.

Jag gråter fan inte över någon som behandlat mig som skit och valt att förlora mig, de sista jag någonsin kommer göra igen! På 4 månader hinner mkt hända också. Man lever bara en gång och varför inte då ta chanserna när dom kommer! Sluta påstå massa saker och ta reda på fakta innan ni yttrar er.

Förstå hur mkt jag skulle gått misste om, om jag inte var på rätt sida vid rätt tillfälle. Elr att jag sa nej till den där första dejten med Marcus. Tänk på de!

Puss och Kram! <3